Skolan är snart slut för året,

och den enda riktiga skoldagen är slut om cirka 2 timmar.
Det känns bra.

Imorgon är det Nationellt Matteprov som gäller i 4 timmar, segt, tråkigt och nervöst. Som det känns nu så kommer det inte gå bra.

Öva, öva, öva, öva, öva ikväll blir det.
Med te och popcorn.

Och snart är året slut också, mycket har hänt.

Men även också lite.

Jag kommer ihåg lycklig jag var under sommarnätterna och värmen.
Det var tider, det var härligt.

Snön kom igår, och det var sjukt hur glad man blev av det.

Det hoppades runt hemma hos Anders igår.

Lycka kallas det.

Idag har det snöat hela dagen. Och jag hoppas verkligen att den stannar tills jul och nyår.

Det blir så mycket annorlunda med snö.

Mysigt, ljusare, vackrare.

Och ikväll ska min släkt komma hem till oss och julpyssla.

Det ska bli mysigt.

Jag ska nog baka lussekatter tror jag, och göra smällkarameller.

Och slå in ett paket ska jag göra också.

Kvällen är planerad och räddad av min släkt.

Dagens klädsel är på.

vit tunn trjöna, svarta jeans.
Klackskor eller inte, det är frågan det.
Men innan det bestämts ska jag avnjuta en god frukost.
Det får nog bli en lussekatt som mormor bakat med varm choklad med fluff i.
Mhm.
Mummsan!

Skola fram till 15, sen ska jag vara ambitiös (stavning?) och sitta kvar en timma eller två för att få något vettigt gjort.
Duktig?
Kanske en början i alla fall.

Lika dant imorgon, åh vad jag borde få extra julklappar!
(haha).

Nej, nu ska jag börja med min underbara frukost.
Sen är det pappa som kör mig till skolan och första lektionen blir fotografisk bild som jag dock ser fram emot för tillfället :)

Man blir besviken när man verkligen hoppats på något inte blir av,

för man blir nekad. 

Jag hade verkligen gjort det för din skull, för oss, för dig. 

FÖR DIG!

Men nej, nekad är ordet. 

När hösten kommer och tiden gått för fort,

när allt känns på rutin och redan gjort. 

Då ska jag samla mina krafter och göra nånting stort,

för dig för dig för dig.

Men icke, 

Min familj klädde granen igår, eller jag klädde granen igår.

Lite förtidigt kanske, men det är så det är i min familj.

Tidigt och mycket av allt.

Jag räknade till 14 olika tomtar, i bara ett rum igår.

Jag skrattade för mig själv och tänkte att mamma har någon konstig tomte-mani, som bara hon får.

Och det är faktiskt så att de finns en liten känsla av jul, även fast snön inte kommit och lagt sig än.

Men jag ser framför mig hur det kommer bli en bra jul i år.

Ja, dagen har spenderats i skolan och åt mycket tänkande.

Vissa saker kommer jag hålla för mig själv,
det står nedskrivet på ett hemligt litet ställe.

Men ibland kommer tanken som en isande känsla.
Den fastnar och

gör ont.
Sådär ont så man inte vet vart man ska ta vägen,

och vart enda litet ont är en räddning och ett fall.
Det går över, och det kommer tillbaka.
I perioder. Jag gillar inte perioder.

 Att den ena stunden känna sig lyckligast i världen och i nästa känna sig ensam och bort glömd.
Det är något som tär,

det är något, 

i perioder. 

Och du är den vackraste som finns, 

när du sover,

vrider och vänder på dig.
När du ligger sådär perfekt galet,

huller om buller.
Åh, jag vill bara kasta mig på dig,

och veta att jag är den lyckligaste i världen. 

Lycklig.
Det är så livet ska vara.
Ibland är det lycka i kroppen.
Ibland är det något annat. Som tillexempel, sorg, eller kanske ensamhet.
Känslor blir för mycket ibland och problem blir stora. Speciellt på kvällen.
Då det är mörkt och ensamt.
På kvällar blir små problem till stora, stora blir gigatiska.

Jag gillar inte problem, eller ensamhet. Eller känslor. Speciellt inte tråkiga eller depprimerande känslor.
Ibland blir allting bara för mycket.
Försvinna. Det vore skönt, riktigt skönt.
Radera saker från hjärnan. Tänk om det skulle fungera. Så mycket lättare livet skulle bli vissa stunder då.

"klick" - minnet har raderats.
"klick" - tanken har försvunnit.

För tillfället sitter jag i skolan, teknisk komunikation är på schemat.
Vi har blivit indelade i grupper, men min partner är sjuk tydligen.
Men jag kan ju inte göra något utan honom, så..

Här sitter jag i ett hörn, själv. Det är ganska skönt faktiskt.

Huvudvärk.

Efter skolan ska jag och mammsen gå på stan. Jag tycker att det ska bli mysigt.
Strumpbyxor och en tröja ska inhandlas. Och Håkan-biljetter.

Det ser jag framemot.

Mina kompisar ska tydligen tälta utanför Arenan där Håkan ska spela 1 dag innan konserten är.

Med tält. Det är nog mysigt för dom, men jag ska gå dit efter skolan tror jag, istället för att ligga i ett tält en kall mars-månad.

Ikväll ska jag och mannen mysa,

jag ska nog tvinga till mig lite massage.

Och sömn.

För imorgon måste jag må bra, då är det julmiddag med mannens släkt.

Det ska bli mysigt, tror jag. Om jag mår bra och humöret är oberört går det nog bra.